Fråga:
Jag undrar vad ordet barmhärtighet innebär? Stöter på det på många platser i Bibeln men inte annars i samhället. Exempelvis ifrån Luk 6:36.

Barmhärtighet – ett gammalt ord med ett viktigt innehåll

Barmhärtighet är ett vanligt och viktigt ord i Bibeln men ganska ovanligt i vårt vardagsspråk. Jag har upplevt att det används lite skämtsamt i arbetslivet när man gjort ett misstag, ”var barmhärtig”, men när det är skarpt läge används andra ord. Det kan vara ord som medkänsla, omtanke, nåd eller medmänsklighet som blir substitut för att närma oss betydelsen av barmhärtighet, inget av dessa ord fångar dock riktigt hela innebörden. I Lukas 6:36 säger Jesus: ”Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig.” För att förstå vad han menar behöver vi läsa orden i sitt sammanhang. Jesus talar om att älska sina fiender, göra gott utan att räkna med att få tillbaka, avstå från att döma och vara beredd att förlåta (Luk 6:27–38). Barmhärtighet handlar alltså om mer än att vara snäll. Det innebär att se en annan människas situation, låta sig beröras och låta medkänslan påverka hur man handlar. En enkel sammanfattning skulle kunna vara: att se, beröras och handla.


Barmhärtigheten börjar hos Gud

Det viktigaste i Jesu formulering är kanske inte att han säger ”Var barmhärtiga” utan ”så som er fader är barmhärtig”. Barmhärtigheten är något som beskriver Gud som människan uppmanas att leva ut. Den tanken finns genom hela Bibeln. När Gud uppenbarar sig för Mose beskriver han sig som ”en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och rik på kärlek och trofasthet” (2 Mos 34:6). Guds barmhärtighet innebär att han ser människans utsatthet och brustenhet utan att vända sig bort. Han handlar för att rädda, förlåta, hela och återupprätta. Jesu uppmaning kan därför inte reduceras till ”försök vara lite snällare” som betydelsen blir på min arbetsplats när det skämtsamt sägs ”var barmhärtig”. Det handlar om att Guds sätt att möta människor formar vårt sätt att möta varandra. Vi visar inte barmhärtighet för att förtjäna Guds barmhärtighet, vi får vara barmhärtiga därför att vi själva lever av den.


Vad betyder själva ordet?

Bibelns språk ger ytterligare djup åt begreppet. I Gamla testamentet används flera hebreiska ord som på svenska kan översättas med barmhärtighet, medkänsla, kärlek och nåd. Ett av dessa ord är rachamim som uttrycker djup medkänsla. Ordet är besläktat med rechem som betyder livmoder eller moderliv. Det ger en stark språklig bild av en medkänsla som inte bara är ett rationellt beslut utan något som berör människan på djupet. Ett annat viktigt hebreiskt ord är chesed som är ett närliggande begrepp som beskriver trofast kärlek, godhet och nåd. Det betonar Guds trofasthet och hans kärleksfulla handlande. Nya testamentet är skrivet på grekiska. I Lukas 6:36 används ordet oiktirmōn som betyder ungefär barmhärtig eller medkännande. Det grekiska ordet är inte språkligt härlett från det hebreiska ordet för livmoder, det är därför viktigt att inte blanda samman orden. Däremot hör de hemma i samma större bibliska språkbruk kring Guds medkänsla och omsorg.


När medkänslan blir handling

En av Bibelns tydligaste bilder av barmhärtighet finns i berättelsen om den barmhärtige samariten (Luk 10:25–37). En man har blivit överfallen och ligger skadad vid vägen. Flera människor passerar honom men samariern ser honom och fylls av medlidande. Det avgörande är vad som sedan händer. Samariern går fram till mannen, tar hand om hans sår, för honom till ett värdshus och ser till att han får fortsatt hjälp. Medkänslan stannar inte vid en känsla utan leder till handling. Det ger oss tre användbara ord för att förstå barmhärtighet: Se – beröras – handla. Alla tre behövs, man kan se lidande utan att låta sig beröras, man kan känna med någon utan att göra något. Barmhärtigheten för medkänslan vidare till handling.


Barmhärtighet betyder inte att allt är rätt

Barmhärtighet ska inte förväxlas med att blunda för sådant som är fel. Den innebär inte att varje handling måste accepteras eller att gränser saknar betydelse. Ibland kan det barmhärtiga vara att säga ifrån, ingripa eller sätta en gräns. Skillnaden ligger snarare i hur vi ser på människan. Den som har gjort fel är fortfarande mer än sitt misstag. Den som har misslyckats är fortfarande en människa värd att möta med värdighet. Jakobs brev uttrycker detta med orden: ”Barmhärtigheten triumferar över domen” (Jak 2:13). Det betyder inte att gott och ont upphör att spela någon roll. Det betyder att domen inte behöver få sista ordet. Barmhärtigheten lämnar utrymme för förlåtelse, förändring och återupprättelse.


Barmhärtighet skapar utrymme för liv

Barmhärtigheten kan förstås som något livgivande. Den hungrige får mat, den sjuke får omsorg, den ensamme får gemenskap och den som misslyckats får möjlighet att resa sig igen. På så sätt passar barmhärtigheten in i Bibelns större berättelse om en Gud som ger liv och återupprättar det som gått sönder. Att vara barmhärtig är att delta i detta sätt att möta världen. Om Jesu ord i Lukas 6:36 skulle uttryckas med vardagligare svenska skulle man därför kunna säga:

”Möt andra människor med samma medkänsla, generositet och omsorg som Gud möter er.”

Ordet barmhärtighet är gammalt och kanske det kan kännas främmande. Är det ändå inte värt att behålla det gamla ordet just därför att det rymmer mer än ett enda modernt ord. Barmhärtighet är medkänsla, men mer än en känsla. Den rymmer nåd men leder också till handling. Den ser det som gått fel men slutar inte att se människan.


Sammanfattning

Barmhärtighet är att se en annan människa, låta sig beröras av hennes situation och handla för hennes bästa. Den blundar inte för det som är fel men låter inte domen få sista ordet. Enligt Jesus börjar barmhärtigheten inte hos oss utan hos Gud: ”Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig.”


Bibeltexter och språkliga nycklar

  • 2 Mos 34:6 – Gud är barmhärtig och nådig
  • Luk 6:27–38 – Var barmhärtiga som Fadern
  • Luk 10:25–37 – Medkänslan blir handling
  • Jak 2:13 – Barmhärtigheten triumferar över domen
  • Grekiska: oiktirmōn – barmhärtig, medkännande
  • Hebreiska: rachamim / rechem – djup medkänsla; språklig koppling till moderliv
  • Hebreiska: chesed – trofast kärlek, godhet och nåd