När man läser berättelsen om Babels torn kan det vara lätt att man känner igen liknande ageranden bland politiska ledare. Jag tänker på ledare som blivit narcissistiska och maktlystna och som säger sig agera med syfte att skapa fred men egentligen vill ha ära och beröm. Berättelsen om Babels torn från Första Moseboken visar hur mänskliga ambitioner ledde till katastrof. Byggandet av tornet symboliserar strävan efter makt och prestige, ett imperiebyggande som visar en önskan att uppnå någon sorts gudomlighet. Ett sådant agerande betyder en längtan hos människan att ta Guds plats, gör sig själv till gud.
Jag tog exemplet på politiska ledare men frestelsen med Babels torn är nog någonting varje människa möter. det kanske inte är språket i sig som är problemet då det finns möjligheter att komunicera med varandra. Det handlar nog mer om bristande vilja lyssna och avsaknad av empati för andra människor, att inte vilja lyssna på andra för att istället kunna primera sig själv.
Babylon är en stad som byggs av människan för att skapa sig ett namn, man ska bygga sig ett torn som når till himlen. I upp 22:2 står det om en annan stad som faktiskt har kontakt med himlen. i den berättelsen står det inte ett torn i mitten av staden utan ett träd. Istället för att människan i egen hävd ska bygga ett torn upp till himlen växer ett träd där det himmelska kommer till människan. Det är livets träd, Jesus, som gjort sig ett namn utan att trampa på andra. Jesus primerar livet och inte sig själv, när vi pratar om Jesu namn pratar vi om trädet som ger det liv till människan som byggandet av tornet inte klarar av.
Babels torn är ett imponerande bygge som sträcker sig mot himlen och det himmelska, en symbol fär mänskliga ambitioner att nå gudomlighet. Livets träd kommer med liv och låter människan ta del av det Gudomliga, livet självt. Frukten av babylon blev splittring och förfall, trädet ger fred, harmoni och evigt liv.
Pastor Jens Helmersson